Allt om nyheter

Svenska nyheterSvenska nyheter

Internationella nyheterInternationella nyheter

Vad innebär nyheter?

Vad innebär nyheter egentligen? Det är inte alltid enkelt att få ett rakt svar på det. Men det och mycket annat ska förklaras i den här artikeln.

Lär dig identifiera en nyhet och nyhetssida

Att identifiera en nyhet kan vara både svårt och enkelt. Allt beror på vilken nivå man är på. Rent grundläggande är en nyhet helt enkelt något som är nytt, det vill säga ny information. Den kan i praktiken vara allt från att en grannes katt kom hem igen, till vem som vann presidentvalet i Argentina.

De olika nivåerna på nyheter gör att journalister måste kunna avgöra ett nyhetsvärde. Vad vill läsarna veta? Och när? De här frågorna måste avvägas och sedan ska nyheten presenteras på ett korrekt sätt. Det gör att det inom det journalistiska arbetet finns mycket att tänka på.

Teknologin har förändrat nyheter

En viktig sak som troligtvis alla journalister har i åtanke gäller den nya teknologin. Förr fanns det tre medier: tidningar, radio och TV. Idag har radionyheterna på många sätt tappat sin tyngd. Åtminstone då det är ytterst få personer som använder radion som sin primära källa till nyheter.

Samtidigt har tidningarna på ett sätt tappat. De fysiska tidningarna från förr finns knappt kvar, utan väldigt många läser sina nyheter via appar eller hemsidor. Det här gäller även TV:ns roll som nyhetskälla. Även om många fortfarande tar del av nyheter via TV:n är det betydligt färre än för bara 10 år sedan, eller ännu längre tillbaka.

De moderna nyheterna presenteras fortfarande av många äldre aktörer. Det handlar om TV4, SVT, Aftonbladet, Expressen och många andra. De här tillhör fortfarande de största mediebolagen, men de gör det på lite olika sätt.

När det kommer till SVT och TV4 har de fortfarande sina TV-kanaler kvar. TV-tittandet må ha minskat, men det finns fortfarande flera miljoner per dag som ser på TV-nyheterna. Samtidigt har båda bolagen utvecklat sina nyhetetssidor. På det sättet kan man även ta del av nyheter i skriftlig form.

De största inom skriftliga nyheter är dock Aftonbladet och Expressen, i alla fall om man tittar till antalet läsare. De har många miljoner per dag som besöker deras hemsidor och spelar därefter en viktig roll. Något som båda de här kvällstidningarna satsat mycket på är online-TV samt sociala medier.

Just de sociala medierna spelar en fortsatt viktig roll för hela samhället och inte minst för nyheter. Via till exempel Twitter sprids artiklar i en rasande fart, och ibland bara rena påståendet. Alternativ media använder också sociala medier som verktyg och de etablerade medierna gör det samma. På det här sättet kan en nyhet spridas till hundratusentals personer på bara några minuter, vilket har gjort att nyhetsrapporterandet förändrats under de senaste åren.

Vad krävs av en tidning?

Det går inte att ha en tidning hur som helst, inte ens på nätet. Enligt en av de fyra svenska grundlagarna finns krav på vad som måste finnas.

Tryckfrihetsförordningen bestämmer

Till att börja med är det grundlagen tryckfrihetsförordningen som till största del reglerar hur media i skriftlig form, även på nätet, ska regleras. Av den anledningen går det inte att starta en hemsida och döpa sig till något med tidning i namnet, och sedan är allt klart. Det krävs mycket mer.

Enligt PRV, det vill säga Pant och Registreringsverket, nämns ett antal krav. Ett av de är att man måste ha ett utgivningstillstånd som ska vara registrerat hos just PRV. Det är ett grundkrav för att vara en tjänstgörande media i Sverige.

I tryckfrihetsförordningen nämns också fler krav. En tidning eller periodisk skrift måste ha en en ägare och en utgivare. Den sistnämnda, det vill säga utgivaren, är viktig. Eftersom periodiska skrifter i Sverige regleras av landets lagstiftning måste det finnas en juridisk person som tar ansvar för det material som finns på sajten eller i tidningen. Den svenska staten har inte rätt att på något censurera innehållet på någon nyhetssajt, men bryter de mot en lag måste det finnas en person som tar ansvar för innehållet.

Dessutom krävs, som tidigare nämnt, en giltighet för att få bedriva sin verksamhet. Det här ska utfärdas av PRV och behöver förnyas vart tionde år. Det gäller alla medier som är aktiva i landet.

Undantag och skyldigheter

Rätten att bedriva företag eller sajter som skapar tryckt material är grundlagsstiftat. Det gäller både för de som skriver nyheter eller andra texter. Däremot finns undantag då staten kan förbjuda en juridisk person från det. Ett exempel på det är texten innehåller pornografiska bilder. I text är till exempel erotik lagligt, men pornografi med bilder eller videor är olagligt.

Ett annat undantag, som inte är tillåtet enligt svensk lag, är att väcka allmän anstöt. Det innebär att en tidning till exempel inte medvetet får lägga ut information om en allmän plats för att uppmana folk till att begå brott. Ett exempel som var aktuellt i USA i början av januari. Då debatterades det om ex-presidenten Donald Trump gjort sig skyldig till det brottet, även om det inte var i skrift.

Skillnaden på etablerad och alternativ media

Det finns flera stora skillnader på de etablerade och alternativa medierna i Sverige. Framför allt hur de förhåller sig till svensk lagstiftning.

All media måste följa lagarna

För att en media ska kunna kallas just för det måste den följa vissa lagar. De flesta av dem regleras i tryckfrihetsförordningen som är en svensk grundlag. Några av de viktigaste delarna är att en juridisk person, utgivare och en eller flera ställföreträdare måste registreras hos berörda myndigheter.

Det här är något som skiljer de olika formerna av medier åt. Ett vanligt problem som målas upp hos alternativ media är att de i vissa fall tenderar att förenkla verkligheten, eller helt enkelt komma med osanningar. Det är inte lagligt att medvetet föra vidare lögner eller i skriftlig form, något som bland annat bestäms enligt pressetiken.

En tidning, till exempel SvD eller DN, har en ägare, juridisk person, utgivare samt ställföreträdare till utgivaren. Det innebär att om en artikel som bryter mot svensk lag finns kommer tidningen att kunna ställas inför rätta för det här.

Det är dock inget som en alternativ media gör. De alternativa medierna kan i det närmaste likna bloggar som i vissa fall dessutom är anonyma. De alternativa nyhetssajterna har helt enkelt ett namn som kan påminnas om ett tidningsnamn, men de är officiellt ingen tidning, eftersom många av dem inte har en juridisk person eller utgivare.

Av den anledningen gäller inte heller samma lagar och regler för den typen av medier. Det gör att det är enklare att sprida propaganda eller rena lögner. Ingen kan straffas eller behöver ta ansvar för det som skrivs, då de officiellt inte är en tidning eller riktig nyhetssida.

Största nyhetssidorna i Sverige

Det finns flera stora mediebolag i Sverige. Vad är skillnaden på dem och finns det något som gör de så stora som de är?

Public Service och privata mediebolag

En stor skillnad på nyhetsrapporteringen är mellan Public Service och privata aktörer. Vad det gäller Public Service-medierna är det Svt och SR. Alla medier i Sverige måste följa den svenska lagstiftningen, men för PS gäller vissa särskilda krav.

Ett av de viktigaste kraven är villkoret om objektivitet. Såväl SVT som SR möts ofta av kritik, inte minst från politisk håll, men officiellt finns det ändå krav på att vara neutrala. Det beror på att det är skattepengar som finansierar Public Service och därför får inte en journalist på till exempel SVT ta parti för någon eller försöka påverka allmänhetens åsikter och värderingar.

När det kommer till de privata medierna gäller inte samma krav på neutralitet. Däremot får inte nyhetsrapporteringen i sig innehålla åsikter, det är något som ska lämnas åt ledarsidan. Kvällstidningarna i Sverige har flest läsare totalt, relativt överlägset dessutom. Aftonbladet har till exempel flera miljoner per dag, med ett rekord på 2,931 miljoner läsare via mobilen på en enda dag.

Svensk media och neutralitet

Att Public Service enligt lag inte på något sätt får påverka den allmänna opinionen via sitt arbete är välkänt av många. Men vad gäller för de andra aktörerna?

Olika delar i tidningen

Skulle en medarbetare på SVT skriva en artikel som tar ställning för eller emot ett politisk parti eller en företrädare är det ett lagbrott. Men det är inget brott om en skribent på Aftonbladet berättar hens åsikter om en partiledare för Moderaterna, eller om någon på Expressen skriver att Stefan Löfven gör ett dåligt jobb som statsminster.

Anledningen till de här skillnaderna är att PS måste vara neutrala medan tidningar som Aftonbladet och Expressen har rätt till att sprida sina åsikter. Något som tidningarna använder så gott de kan.

Däremot är det inte okej att sprida åsikterna hur som helst. Man kan säga att en tidning delas upp i två kategorier: dels nyhetssidan. Där ska det enbart rapporteras om nyheter på ett neutralt sätt.

Sen finns också ledarsidan. Där delas åsikter i form av ledarartiklar och krönikor. Här är det fritt fram för nyhetssidor att sprida sina åsikter. Även det inte får skrivas exakt vad som helst, till exempel lögner.

De största internationella nyheterssidorna

Ute i den stora världen finns också väldigt många mediebolag. Vissa är väldigt små, medan andra är gigantiska.

Största tidningarna internationellt

Det går att ge olika svar på vilka de största tidningarna är beroende på hur man mäter. Om man till exempel väljer att se till antal upplagor av fysiska tidningar är det den asiatiska marknaden som är störst. I Japan finns till exempel Yomiuri Shimbun som har över 14000 upplagor totalt, de äldsta från 1870-talet.

Men ska man kolla till antalet läsare eller inflytande över hela världen finns det andra aktörer som har stort inflytande. De engelsk- och spanskspråkiga nyhetsmedierna framför allt. Spanska El País är ett exempel på det. Den här tidningen ges dock ut i hela Latinamerika, även på portugisiska i Brasilien, och kan därför klassas som en av världens absolut största medier.

I England är The Guardian stort. Först och främst i Storbritannien, men även på ett internationellt plan. Den här tidningen har även ett gott anseende, vilket gör att många svenska journalister använder The Guardian som en trovärdig källa.

Annars finns också BBC och CNN. BBC grundades i London är därför baserat i Storbritannien. Men den här nyhetsmedian bedriver även verksamhet på andra håll runt över hela världen. CNN kan ses som motsvarigheten till BBC, fast i USA. Det här Georgia-baserade mediebolaget är ett av de största i både de Förenta Staterna samt världen. Något som båda har gemensamt är att de ger ut nyheter i så väl skriftlig form som via radio och TV med mera.

Är nyheter via sociala medier stort internationellt?

Det går inte förneka att sociala mediers roll i det moderna samhället är oerhört stort. Det är något som också gäller vid nyhetsrapportering.

Tiderna förändras, nyheter likaså

För den som är gammal nog att minnas hur nyhetsrapporteringen såg ut under 60-talet är det nästan svårt att tänka sig hur långsamt det gick. Eftersom det på sin höjd fanns några få TV-sändningar fick man i bästa fall reda på något nytt via radion, om det var sent på kvällen.

Annars var det tidningar som gällde. Tidningarna finns fortfarande kvar men de gamla tidningstryckarna har istället gått över till hemsidor och appar. Nu för tiden kan nyheter istället med lätthet spridas betydligt snabbare, och det görs då via sociala medier.

Så fort något har hänt i världen tar det inte många minuter innan nyheten slår ner i varje land. Via Twitter kan till exempel artikeln från en nyhetssajt få spridning till miljontals personer med bara några klick.

Det här gör att även propaganda sprids via sociala medier. Vikten av att ha en god källkritik är därför betydande. Men det faktum att nyheter sprids snabbt, och sociala medier spelar en stor roll i det, går inte att komma ifrån.

Använd det här kontaktformuläret för att komma i kontakt med oss.